Läkartidningen: Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Läkartidningen:
Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«.

I manifestationen krävs bland annat en hållbar arbetsmiljö för alla professioner i vården, tid för återhämtning vid natt- och skiftarbete, adekvat löneutveckling och lika vård för alla enligt sjukvårdslagstiftningen. Inbjudan att delta har gått ut i sociala medier och hittills planeras demonstrationer på 13 orter i landet, enligt Päivi Vilkkavaara, som är en av inititivtagarna.

– Vi hade inte förväntat oss en så bra respons, det är fler och fler som ansluter sig, och det finns ett stort intresse från media att skriva om det. Alla yrkeskategorier är med, allmänheten och patientföreningar – man märker att det här är något som svenska folket tycker är angeläget, säger hon.

Pälle Hedman, biträdande överläkare på SÖS-dialysen i Stockholm, är med i planeringsgruppen.

– Jag är med för att jag ser hur sjuksköterskorna går på knäna, de har ingen löneutveckling och det är stor omsättning på personal. Det känns som om hela systemet håller på att haverera. Inte minst dialysenheterna är drabbade, men bristerna ses ju över allt i Sverige. Nu arbetar det till och med hyrläkare på aktumottagningarna i Stockholm. Landstingen dräneras på kompetent personal.

– Jag känner stor oro för vad som nu sker med vår gemensamt finansierade sjukvård. Det pågår systematiska upphandlingar och många verksamheter läggs ut på entreprenad, säger han.

Att läkarna jämfört med sjuksköterskorna varit tysta är något som måste ändras på, tycker han.

– Vi måste alla yrkeskategorier tillsammans visa att vi vägrar delta i fortsatt demontering av vården. Det är nog nu!

Päivi Vilkkavaara arbetar mestadels i Norge sedan två år tillbaka.

– Det finns ju verksamheter som fortfarande fungerar bra, men generellt finns det inte möjligheter i Sverige i dag att ge den vården som jag skulle önska ge och kan stå för. I Norge satsar man mer på personal, bemanning och patientsäkerhet.

Vårdförbundet finns i bakgrunden och stöttar manifestationen. Läkarförbundet har valt att inte delta.

– Vi är inte med som organisation. Vi brukar inte delta på det här sättet, men det är bra att sjukvårdsfrågorna engagerar, säger Mattias Eriksson, politisk sekreterare.

Vad döljer sig bakom oviljan att satsa på en robot på CSK?

Vad betyder PATIENTEN?

KB Vad döljer sig bakom oviljan att satsa på en robot på CSK?

I Kristianstadsbladets ledare den 14 juli framkommer att Region Skåne satsar 18 miljoner som garanti för handbolls-EM!

Prostatacancerföreningen ProVitae har i flera år kämpat för att män med prostatacancer i nordöstra Skåne ska få en rättvis och jämlik vård.

Av en händelse kostar just en operationsrobot 18 miljoner, med vilken man kan åtgärda inte bara prostatacancer utan också tarm- och ändtarmscancer samt gynekologisk cancer.

Läkare, verksamma inom dessa områden, har genom PM och utlåtanden redovisat fördelarna med en robot. Jag är medveten om, att vissa partier har ställt sig bakom införskaffandet av en robot till CSK. Tack för den hjälpen! Men detta räcker inte! Jag och många med mig har svårt att förstå Region Skånes agerande.

Det har också kommit till min kännedom, att en av Sveriges ledande kirurger inom ändtarms- och tjocktarmscancer, som är verksam på CSK och som gör ett fantastiskt arbete med dessa patienter nu begärt tjänstledigt och lämnar CSK.

I stället för att lyssna och ta till sig synpunkter från medarbetare släpper man dessa till andra sjukhus och verksamheter. Varför?

Jag drar personligen slutsatsen att det inte är 18 miljoner för införskaffandet av en robot som är problemet, eftersom man kan fatta beslut om denna summa till handbolls-EM utan vidare. Det måste vara något annat, som döljer sig bakom oviljan att satsa på en robot på CSK. Vad är det?

Henrik Fritzon, om du som högst politiskt ansvarig i regionen för en gångs skull skulle träda fram och ge oss ett svar på denna fråga.

Tack på förhand!

Jan Frick

OrdförandeProVitae

Vi orkar inte arbeta mer än vi redan gör

Expressen: Vi orkar inte arbeta mer än vi redan gör

Det nya arbetstidsavtalet gör att vi för vår egen hälsas skull tvingas säga upp oss, skriver sjuksköterskan Erika Kruse och 24 av hennes kolleger på Akademiska sjukhusets akutmottagning. 

Akademiska sjukhusets akutmottagning står öppen dygnet runt. Till oss kommer människor i livets alla skeden och ibland i livsavgörande ögonblick. Något tak för hur många patienter vi kan ta emot existerar inte, för våra dörrar står alltid öppna.

Men nu orkar vi sjuksköterskor på akutmottagningen inte mer och väljer att säga upp oss.

Under ett dygn kan vi ta hand om upp till 200 patienter. En ensam sjuksköterska kan ansvara för allt från tio upp till 35 patienter med varierande akuta tillstånd.
Akutmottagningens personal finns tillgänglig dygnet runt och ska hela tiden vara på alerten, arbeta professionellt, vara empatiska och kunna identifiera en kritiskt sjuk patient. Vi finns och står bredvid våra medmänniskor i glädje och sorg.

I dag jobbar vi efter en arbetstidsmodell som genererar mer ledig tid som ersättning för obekväm och psykiskt påfrestande arbetstid - den så kallade poängmodellen.

Vårdförbundet (VF) sa för två år sedan upp detta avtal då man såg negativa effekter i modellen för oss arbetstagare vid föräldraledighet och sjukdom.
Det var ett sätt att tvinga arbetsgivaren till förhandlingsbordet för att rätta till bristerna i denna arbetsmodell.

Det nya arbetstidsavtalet gör att vi för vår egen hälsas skull tvingas säga upp oss, skriver sjuksköterskan Erika Kruse och 24 av hennes kolleger på Akademiska sjukhusets akutmottagning.

Men trots förhandling har VF och arbetsgivaren, landstinget Uppsala län, inte kunnat enas om en ny arbetstidsmodell. Och nu har avtalsperioden löpt ut.

Detta innebär att personalen kommer får gå tillbaka till den modell som gällde innan poängmodellen, vilket kommer öka personalens arbetstid med mellan 11 till 18 procent.

Personalen kommer också att få mer obekväm arbetstid och sämre ersättning för den. Vi har en arbetsplats som vi trivs på och en bra arbetsmodell vilket har gjort att sjukfrånvaron minskat. Nu kommer troligtvis sjukfrånvaron och stressymptomen att öka igen.

Även platsbristen som råder på sjukhuset påverkar oss. Våra fantastiska kolleger på avdelningarna tvingas överbelägga till dess att sängarna är slut och korridorerna är fyllda till bredden.

När avdelningarna är maximalt överbelagda så måste akutmottagningen även fungera som en vårdavdelning. Väntetiderna blir långa, patientsäkerheten försämras och resurserna räcker inte längre till.

Vi är ungefär 120 personer anställda på Akademiska sjukhusets akutmottagning varav hälften är sjuksköterskor - sjuksköterskor som orkar jobba dygnets alla timmar, alla dagar, året runt. Vi klarar det för vi har en fungerande arbetstidsmodell som vi är nöjda att jobba efter. Vi orkar ta hand om svårt sjuka patienter därför att vi också får tid för återhämtning.
Vi vet vad vi mäktar med, och vi vet också att vi inte kommer orka jobba mer än vi gör nu. Att våra lönevillkor samtidigt ska försämras gör inte saken bättre.

Frågan är om någon av landstingspolitikerna som står bakom detta beslut om nytt arbetstidsavtal har gått ett pass i våra skor och vet vad vårt arbete innebär?

Det är med stor sorg och frustration som akutmottagningens sjuksköterskor nu lämnar in sina uppsägningar efter eget och övervägt beslut. Många kan inte tänka sig ett annat jobb, men orkar heller inte arbeta enligt det kommande avtalet.

Att fortsätta vårt arbete är vår högsta önskan, men nu orkar vi inte längre! Vi tvingas för vår egen hälsas skull, lämna fantastiska kolleger och vårdbehövande patienter.

Frågan är vad politikerna har för plan för akutmottagningen på Akademiska sjukhuset efter vi lämnat i september? Kommer dörrar som alltid varit öppna tvingas stänga?

Erika Kruse och 24 sjuksköterskekolleger på akutmottagningen,
Akademiska sjukhuset