Upprop Stora Torg Kristianstad

KB: Om nedskärningar och stress 

En handfull personer med erfarenhet inom vården och anhöriga pratade om vad de anser har gått fel.

Sjuksköterskan Hilda Bjerstedt, som har jobbat inom sjukvården i Region Skåne i 35 år:

– Jag har alltid gillat mitt jobb. Jag tycker om att möta människor i svåra situationer och att göra vad jag kan i bemötandet. För några år sedan kom det en smygande förändring i värdegrundsdokumenten, som vi tidigare själva formulerade och som innebar patienten i centrum. Nu är verksamheten en målstyrd vårdproduktion där antalet patientbesök är kopplat till hur mycket pengar det blir nästa år.

Max Olsson, tidigare anställd inom omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun:

– Jag har arbetat inom omsorgen i mer än fyra år. När jag var ny var stämningen positiv, det fanns resurser och man kunde se en ljus framtid i sitt val av yrke, men den senaste tiden har det bara gått utför med nedskärningar. Det vi i Sverige är så stolta över, välfärden, står nu vid kanten av avgrunden, sa han.

Jan Frick, ordförande för föreningen Provitae, för prostatacancerpatienter, tycker att det har gått snett med sjukvårdens organisation.

– Det görs på många ställen ett fantastiskt jobb inom vården, men ni har inget gehör uppåt i hierarkin. Under åren har jag satt mig in i verksamhetens system och har blivit förskräckt. I Kryh finns 597 administratörer och chefer och 740 läkare, alltså snart en administratör på varje läkare.

På plats i publiken fanns tre anställda inom hemtjänsten i Kristianstads kommun.

– Man vill höra hur det är för man vet själv att det inte fungerar bra, sa Lene Håkansson.

– Det var en jättebra manifestation, men det kom fram för lite om hur vi har det i hemtjänsten. Stressmomenten har ökat sedan jag började jobba för sju år sedan på grund av tidspress. Vi ett tidsschema man ska passa minut för minut. Jag pallade inte med det utan är sjukskriven på halvtid för stressrelaterad utmattning, sa Eva Sjöholm.

– Jag har jobbat i 18 år inom sjukvården och till och från fått sjukskrivas på grund av utslitning och för att jag har gått in i väggen. Det blir bara blir sämre och sämre, vi får springa mer och mer när man drar in på personalen, säger Annika Hagman.

En som är med i gruppen som arrangerade manifestationen är Helena Andersson, som sa upp sig från akuten på CSK i juni efter att ha jobbat där i sju år.

– Jag stortrivdes men de sista fyra åren har det varit sommarbemanning hela tiden. Man får bar springa fortare och fortare och har mer patienter och jobbar natt, dag och helg. Till slut orkar man inte.